Vengrien kieli
Lyhyt nimi
венгерский , угорська и macarca
Valdivo
Tutkittavana
Hungarian grammar [d]
Linguistic typology
free-order language [d] , nominative–accusative language [d] , agglutinatiivinen kieli [d] , SVO-kieli [d] и syllabic language [d]
Sijamuodot
nominatiivi [d] , akkusatiivi [d] , datiivi [d] , instrumental-comitative case [d] , Kausaali [d] , translatiivi [d] , Terminatiivi [d] , essive-formal case [d] , essive-modal case [d] , inessiivi [d] , Superessiivi [d] , adessiivi [d] , Illatiivi [d] , Sublatiivi [d] , allatiivi [d] , elatiivi [d] , Delatiivi [d] , ablatiivi [d] , distributiivi [d] , multiplicative case [d] , Temporaalinen distributiivi [d] , temporaali [d] , Sosiatiivi [d] и formal case [d]
Has tense
preesens [d] и past tense [d]
Tapaluokat
indikatiivi [d] , konditionaali [d] и imperatiivi [d]
Has grammatical gender
Has grammatical person
first-person singular [d] , second-person singular [d] , third-person singular [d] , first-person plural [d] , second-person plural [d] и third-person plural [d]
Kirjoitusjärjestelmä
Hungarian alphabet [d]
Kielenhuoltoelin
Research Institute for Linguistics of the Hungarian Academy of Sciences [d]
Signed form
Hungarian Sign Language [d]
Puhujien määrä
UNESCO language status
1 safe [d] [1]
Ethnologue language status
1 National [d]
Kotoisin
Avstrii , Burgenland [d] , Ala-Itävalta [d] , Steiermark [d] , Vena , Vengrii , Bacău [d] , Alba [d] , Bihor [d] , Bistrița-Năsăud [d] , Cluj [d] , Covasna [d] , Harghita [d] , Neamț [d] , Sibiu [d] , Satu Mare [d] , Pohjois-Bačka [d] , Keski-Banat [d] , North Banatin kaupunginosa [d] , Etelä-Bačka [d] , Vojvodina [d] , Bratislavan alue [d] , Banská Bystrican alue [d] , Košicen alue [d] , Nitran alue [d] , Trnavan alue [d] и Taka-Karpatian alue [d]
Wikimedian kielikoodi
hu
Luokka tämänkielisille elokuville
[d]
Liittyvä luokka
[d]
Mediafailat Wikiskluavul
Vengrien kieli tai ungarin kieli (vengrien kieleh magyar nyelv ) on uralilazen kieliperehen suomelas-ugrilazeh kielijoukkuoh kuului ugrilaine kieli . Tämä kieli on suurin suomi-ugrilaizispäi kielispäi, sen puhujan miärä on yli 15 miljoonua kogo muailmal. Vahnimat kirjutukset ollah 1100-vuozisuan aigah kirjutetut tekstat. Vengrienkieline Raamattu ilmestyi vuvven 1590.
↑ Красная книга языков ЮНЕСКО